Bidra till välbefinnande i utbildningen

Berätta lite om dig själv.

Jag heter Susannah Fowler och är rektor på The Gardens School i södra Auckland, Nya Zeeland. Skolan har cirka 640 elever i årskurs 1 till 8. Det är en kommunal skola som fokuserar mycket på samarbete, satsar på digitala lösningar och erbjuder eleverna en innovativ lärandemiljö.

Just nu pratas det mycket om välbefinnande. Kan du berätta hur du ser på behovet av välbefinnande i skolan?

Innan coronapandemin bröt ut lade vi märke till att alltfler elever i årskurs 7 och 8 på vår skola hade problem med psykisk ohälsa. Det var allt från nätmobbning, depression och självskadebeteende till möten med oroliga föräldrar vars barn genomgick någon form av kris. Jag förstod att vår skola inte gav eleverna de verktyg som de behövde för att hantera olika typer av utmaningar.

Jag insåg att vi som skola behövde ha ett centralt fokus på välbefinnande istället för att lägga över ansvaret på enskilda lärare. Vi kan inte förvänta oss att elever som känner oro och ångest kan fokusera på undervisningen. 2019 utsåg jag därför idrottsläraren Lisa Cosford till ansvarig för ämnet välbefinnande. Det passade väldigt bra, eftersom hon var en vuxen på skolan som eleverna redan hade stort förtroende för. Hon tog snabbt fram ett särskilt program för välbefinnande, som hon nu ansvarar för.

Hur är det här programmet uppbyggt och hur använder ni det på skolan?

Det är väldigt svårt att ge ämneslärare en kursplan i välbefinnande och be dem att börja undervisa eleverna.

Nu har vi skapat kommunikationskanaler och utbildat elever och lärare i hur man använder dem. I klassrummen finns särskilda iPad-enheter som eleverna kan använda för att kontakta Lisa om de behöver prata. När de gör det får även lärarna och jag veta det. Lärarna kan snabbt skicka ett meddelande till Lisa eller mig från sina enheter om de behöver stöd och sedan snabbt komma igång med undervisningen igen. När man ger välbefinnande en central plats i skolans verksamhet blir frågan en del av skolans kultur, snarare än bara ett åtgärdsprogram.

Lisa och eleverna träffas på en särskild plats på skolan som vi kallar för Zen Den. Hit kan eleverna även söka sig när som helst under skoldagen om de känner av oro eller stress. Zen Den ligger mitt i skolan där alla elever kan se den.

Hur är Zen Den utformad för att bidra till elevernas välbefinnande?

Zen Den är en lugn plats där det finns pyssel, spel, ett piano och olika utrymmen där eleverna kan gå undan om de behöver komma bort en stund. Lisa erbjuder aktiviteter där eleverna får uttrycka sig genom exempelvis konst och andra intressen. Här har eleverna även tillgång till den teknik som vi erbjuder på skolan, så att de till exempel kan skapa musik i GarageBand. För inte så länge sedan uppträdde till exempel en 9-årig elev på skolans talangjakt med en låt som hon hade skapat i GarageBand i Zen Den. Låten handlade om hur viktigt det var för henne att få vara sig själv. Det var jättehäftigt.

Sedan nedstängningarna i samband med coronapandemin har eleverna blivit bättre på att knyta nya kontakter med teknikens hjälp. De gör filmer på iPad och skapar innehåll som de delar med sina lärare eller med varandra. Med Lisa som ansvarig lärare och med resurser för välbefinnande som är tillgängliga för elever i alla årskurser har vi lyckats göra ämnet välbefinnande precis lika viktigt som alla andra skolämnen på schemat. Vår förhoppning är att eleverna tar med sig de här kunskaperna ut i livet och att de kan ha nytta av dem om de genomgår en kris någon gång.

Vilka effekter har de här initiativen fått för välbefinnandet?

Det största måttet på framgång är att vi upplever betydligt färre problem på lekplatsen i samband med lunchrasten. Visst händer det fortfarande att elever blir skickade till mitt kontor, men orsakerna är betydligt mindre allvarliga än innan vi skapade Zen Den.

När föräldrar kommer för att prata om barnens välbefinnande kan jag presentera tydliga nästa steg i skolan. Det är vanligen ganska enkla saker, till exempel avstämningar och formella möten med välbefinnandeteamet. Men det är en trygghet för föräldrarna att veta att skolan kan erbjuda det stöd som barnen behöver. Välbefinnandeteamet och det särskilda utrymmet som vi erbjuder barnen är en stor fördel för vår skola och andra i närheten. Vi har jobbat hårt med att upprätthålla vårt fokus på välbefinnande och satsat mycket på att få med alla lärare på tåget. Men det är betydligt enklare för lärarna att engagera sig när de vet att vårt team finns där för att stötta dem. Kan vi klara det här så kan även andra skolor göra det, även om det kräver mycket arbete.

Vilket råd skulle du ge skolledare som vill ta första steget mot att prioritera välbefinnande?

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna är mer än bara mottagare av kunskap. Maorierna på Nya Zeeland har en devis för undervisning som lyder ungefär ”lär känna mig innan du undervisar mig”. En lärare måste förstå barnets alla sidor innan undervisningen kan ta sin början. Filosofin på den här skolan är att verkligen se och lära känna alla elever, deras kultur och deras familjer.

Mitt råd till andra skolledare är att sätta igång. Ta ett första steg. Även om du måste ändra riktning längs vägen så är det bättre än att det inte händer någonting alls. Du har inte mycket tid tillsammans med de här barnen, men du har möjlighet att ge dem något idag som de kan ha nytta av senare i livet. Ge dem det.

Berätta lite om dig själv.

Jag heter Marie Marino och är dekan på Thomas Jefferson College of Nursing. Under min karriär har jag arbetat både praktiskt och akademiskt. Jag har arbetat som rättsmedicinsk sjuksköterska med att bedöma fall av misshandel och vanvård av barn. Min akademiska karriär inledde jag på Stony Brook University. Jag lämnade den posten för fyra och ett halvt år sedan för att börja som dekan på Jefferson College of Nursing i Philadelphia.

Thomas Jefferson University driver organisationen Jefferson Health, som består av arton sjukhus med ett antal rehabiliteringscenter i världsklass. Vi har 100 lärare och medarbetare och totalt 1 500 studenter på olika nivåer.

Hur ser du på behovet av att främja studenternas välbefinnande? Vad spelar tekniken för roll i det här arbetet?

Välbefinnande är avgörande för att man ska trivas i en akademisk miljö och just nu är det viktigare än någonsin att vi bidrar till studenternas välmående. Hur studenterna mår påverkar alla aspekter av det akademiska livet, från studieresultat och relationer studenterna emellan till mental och känslomässig hälsa och livsavgörande beslut. Jag har ägnat hela min karriär åt att kämpa för barns rättigheter, så barns och ungdomars välbefinnande har alltid varit en hjärtefråga för mig. Det var däremot först under coronapandemin som jag såg med egna ögon vilka effekter minskat välbefinnande kan få på en students studieglädje och studieresultat.

Tekniken spelar enligt mig en viktig roll för studenternas välbefinnande eftersom välbefinnandet är kopplat till deras kunskaper om tekniska enheter och verktyg. Idag befinner vi oss för första gången i ett läge där lärarna inte har lika stora tekniska kunskaper som studenterna. Studenterna behöver behärska tekniken fullt ut för att kunna förbereda sig inför en examen och det kan vara svårt för lärarna att hålla jämna steg. När vi började dela ut varsin iPad till alla våra studenter siktade vi på att utbilda såväl studenter som lärare i hur man använder enheterna och hur man kommer åt material och resurser på enheterna.

Hur tog ni er an uppgiften att bidra till studenternas välbefinnande med teknikens hjälp?

Vi började med att helt enkelt söka upp studenter som uppvisade tidiga varningstecken, till exempel studenter med hög frånvaro. Vi höll personalen informerade om vilka resurser som fanns och började stämma av med studenterna själva om deras välbefinnande.

Sedan dess har vi lyckligtvis kunna implementera flera tekniska lösningar som bidrar till studenternas välbefinnande. En av lösningarna är Jefferson College of Nursings egen AI-chatbot TJae, som vi har utvecklat i samarbete med AI Collaborator.

Nu behöver studenterna inte längre vänta på att få svar från en människa. Vi har byggt in resurser som är anpassade efter studenternas dagliga liv och de kan använda sina telefoner till att ställa frågor till TJae och få svar direkt. TJae kan till exempel berätta var man hittar olika studierelaterade resurser eller hur man kommer i kontakt med vårt rådgivningscenter och andra tjänster som universitetet erbjuder. Studenterna har utvecklat en vänskapsrelation med TJae och gillar att prata med chatbotten på samma sätt som de skulle göra med en studiekamrat. De skämtar, ger komplimanger och blir glada när de får positiv feedback från TJae. Studenterna kan välja att invänta svar från en människa om TJae inte har svaret på deras frågor.

Administratörer och lärare kan dessutom skicka ut frågor och enkäter till studenterna genom TJae, till exempel förberedande frågor inför en tenta eller undersökningar om utbrändhet, dagsform och andra ämnen. Ibland har studenterna svårt att se framåt och fokuserar bara på det som händer här och nu. TJae är ett verktyg som vi kan använda till att minska studenternas stress och se till att de har tillgång till rätt resurser när de behöver dem. TJae ersätter inte den mänskliga kontakten utan sätter studenterna i kontakt med alla resurser, däribland människor.

Förutom att bidra till studenternas välbefinnande i vardagen utbildar vi dem i hur man hanterar de traumatiska miljöer som en sjuksköterska kan ställas inför. Vi använder virtuell verklighet (VR) för att simulera till exempel våld på arbetsplatsen, svårt sjuka patienter och andra situationer med iPad och VR-headset. Framöver ser vi fram emot att kunna erbjuda ett VR-rum, där vi kan utsätta grupper av studenter för traumatiska situationer med hjälp av iPad‑kompatibel teknik. På så sätt kommer vi att kunna förbereda dem på svåra utmaningar som de kan ställas inför när de börjar jobba med patienter. Genom att simulera de här situationerna med teknikens hjälp ger vi lärarna möjlighet att gå igenom det som hänt efteråt och hantera studenternas reaktioner i en trygg miljö.

Vi har även infört rutiner för välbefinnande som inte är baserade på teknik. En annan typ av stöd som vi erbjuder är den utbildade assistanshunden Maggie. Hon är en labrador retriever och vår Chief Compassion Officer.

Vilka effekter har de här initiativen fått för välbefinnandet?

86 procent av studenterna använder TJae och 52 procent av de aktiva användarna skickade meddelanden till TJae under höstterminen. TJae på iPhone är ett utmärkt sätt att komma i direktkontakt med studenterna eftersom man kan använda den här kanalen till att skicka ut positiv bekräftelse och mycket annat. Det håller studenterna motiverade och glada och för vissa studenter kan det här vara den enda peppen de får under dagen.

Vi ser även mer långtgående effekter. Det är viktigt att studenterna vet var resurserna för välbefinnande finns och att de tar ansvar för sitt eget välbefinnande, eftersom vi vill att de ska överföra den här vanan till sina framtida patienter. På samma sätt som vi uppmanar sjuksköterskor att inte röka, eftersom vi vill avråda våra patienter från att röka. Samma sak gäller när vi betonar vikten av välbefinnande och positiv bekräftelse. Vi undervisar dem i kunskaper, färdigheter och beteenden som krävs i deras framtida yrke och som vi vill att de ska överföra till patienterna. Vi lär dem också att fortsätta lära livet igenom och förhoppningsvis kommer de att bli så bra på att ta hand om sitt välbefinnande att de kan leva produktiva och hälsosamma liv.

Vilket råd skulle du ge skolledare som vill ta första steget mot att prioritera välbefinnande?

Man hör ofta att vi måste ta ett kliv bort från tekniken för att må bättre. Jag håller inte med om det. Jag anser att tekniken spelar en avgörande roll i arbetet med att öka studenternas välbefinnande. Med teknikens hjälp kan vi utvärdera människors mentala och känslomässiga hälsa och tipsa om resurser för välbefinnande. När man på digital eller mänsklig väg märker att en student börjar tappa styrfart kan det vara ett tecken på mental eller fysisk stress, vilket i sin tur kan vara en signal om att vi behöver sätta in åtgärder.

Det första steget för att skydda, upprätthålla och förbättra studenternas välbefinnande är därmed att hålla koll i realtid. Bara genom att höra dig för om hur studenterna mår kan du visa hur viktigt det är för dig att de trivs, uppnår resultat och lyckas.