Förespråkar hållbarhet

Berätta lite om er själva.

Robin:
Jag heter Robin Yeats och är rektor på Greenside Primary School. Det är en statlig grundskola som ligger i Shepherd’s Bush i centrala London. Vi har 228 elever med olika bakgrund, och nästan 50 % av våra elever har engelska som sitt andraspråk. Jag och James Tilden driver integreringen av Apples teknik på vår skola.

James:
Hej, jag heter James Tilden, och undervisar årskurs 4 på Greenside. Jag har arbetat här sedan 2019 och för två år sedan tog jag på mig rollen som ICT-chef (Information, Communication, Technology). Eftersom Greenside har en iPad per elev kräver rollen inte bara hantering av enheterna, utan även integrering av tekniken i läroplanen samt att hjälpa lärare som känner sig mindre bekväma med teknik att hitta nya och kreativa sätt att använda iPad-enheterna under lektionerna.

Varför är hållbarhet så viktigt på er skola?

Robin:
En av de viktigaste värderingarna på Greenside är att göra eleverna redo för världen och se till att de blir bra medborgare och ledare i framtiden. Att vara redo för framtiden innebär att de har välformulerade åsikter, vet hur de kan ha en positiv inverkan på världen och har självförtroende att uppnå sina mål. De här eleverna är planetens framtid, och det är vårt ansvar att lära dem hur de tar hand om planeten och sig själva. Mycket av vårt hållbarhetsarbete handlar att visa våra elever att de kan ha en positiv inverkan, även om det är i liten skala. Många bäckar små gör en enorm skillnad.

Vårt motto är: allt är utbildning och utbildning är allt. Vi brinner för teknik och vill integrera det i allt vi gör, och därför har varje elev en iPad redan från årskurs 1 och hela vägen till årskurs 6. Det finns inte heller någon anledning till varför hållbarhet inte kan integreras i allt vi gör på Greenside. Det första steget i vårt hållbarhetsarbete föddes ur en vågad idé om att ha vårt eget kök. Matkvaliteten från den lokala leverantören var rätt dålig. Och vi skulle aldrig acceptera en dålig mattelektion eller engelskalektion, så varför acceptera en dålig lunch? Vi beslutade att ta över köket och köpa in färska säsongsgrönsaker som odlas lokalt i Storbritannien.

Efter det var det inte svårt att integrera hållbarhet i läroplanen. Allt som krävs är lite eftertanke och en vilja att införliva det. När vi började ta fram idéer tittade vi till exempel på läroplanen och ställde oss frågan ” vad är hållbarhetsvinkeln?” Det finns aldrig tid i läroplanen för nya saker, så vi beslutade att integrera en del av geografilektionerna under varje år till hållbarhet och konsumtion av mat och mode. Vi väljer olika matvaror, som ris och majs, och fokuserar på de platser i världen som odlar dem. Vi avklarade därmed ämnen som klimatzoner och landanvändning, men i ett hållbarhetsperspektiv genom att fråga eleverna hur dessa matvaror odlas och varför samt om det finns bättre sätt att odla dem på. Vi tog inte extra tid till att ägna oss åt hållbarhet, utan det integrerades i våra geografilektioner.

Numera måste våra lärare under varje planering svara på hur hållbarhet ska implementeras i deras undervisning. När hållbarhet är obligatoriskt för alla lärare blir det sakta men säkert ett inbyggt ämne. Nu har vi kommit till en punkt när lärarna kommer till oss och ber om att få prova nya saker inom ämnet, istället för att vi säger åt dem att göra det. Det är ett förändrat tankesätt.

James:
Att våra hållbarhetsinitiativ har varit så framgångsrika är även tack vare hur vi använder våra utrymmen. På Greenside lär vi oss mycket utomhus, och en stor del av det består av att både elever och andra personer i området tar hand om skolans trädgårdsodling. När det är dags att skörda får de plocka grönsakerna som har vuxit hela sommaren och ta med dem ner till köket där de används för att laga lunch.

Det ger eleverna en förståelse för att utbildningen inte handlar om att kunna sitt schema, utan är till för att förbereda dem för världen. Det handlar om att se bortom skolans fyra väggar och få eleverna att ta ansvar och förstå hur viktig deras utbildning är, och att de i framtiden inte kommer att ha sina lärare där för att vägleda dem.

Hur har teknik förbättrat era hållbarhetsprojekt?

Robin:
Vi vill att vår skola ska vara både innovativ och ledande inom pedagogik. Vi vill ta risker och prova nya saker, och en stor del av det har alltid varit teknikdriven. Vad det gäller att använda Apples teknik i skolarbetet ställer vi oss frågan ”vad är det bästa sättet att få våra elever att bli kreativa och samarbeta?” Vi vet att deras framtid kommer att vara fylld av teknik, så om vi inte integrerar teknik i deras värld har vi misslyckats i vårt arbete med att göra dem redo för världen.

Ett sätt som vi integrerar teknik på i klassrummet är genom skolans jordprojekt. Vi samarbetar med en jordbrukare i Cornwall som har stora fält. Medan vi försöker ta reda på hur vi kan odla de godaste grönsakerna i skolans trädgårdsodling inser eleverna att jordbrukaren ställer precis samma frågor om jord och livsmedel. Från vår skolträdgård ringde vi honom via FaceTime på en iPad när han gick genom sitt fält i Cornwall, och eleverna ställde frågor om pH-värdet i hans jord. Varje klass hade fem eller sex olika tester som de genomförde på jorden för att spåra vårt arbetes effekt på ett vetenskapligt sätt. Vi använde AirPlay på iPad för att visa resultaten i klassrummen i realtid. Eleverna lade in uppgifterna i ett gemensamt dokument, som ett ark i Numbers eller Google Docs, för att skapa tabeller och analysera jordkvalitetens utveckling. Syftet var att ge eleverna en vetenskaplig undersökning som drivs av hållbara metoder och som dessutom har ett verkligt syfte. De odlar grönsaker som de äter till lunch. Att se jordbrukaren och sedan koppla deras arbete till maten på deras tallrikar hjälper eleverna att förstå att det här projektet inte bara tar plats på deras lektioner, utan är något som sker världen över. Det gör det verkligt för dem.

Tekniken som vi använder har även en stor inverkan på skolans konsumtion. Vi har ställt oss frågan hur vi kan använda iPad och Apple TV på lektionerna för att minska pappersanvändningen. Ett sätt att göra det är på matteproven som äger rum varje vecka, som tidigare skrevs ut på papper. Nu skickar vi provet till elevernas iPad-enheter eller visar skärmen på Apple TV. På så sätt sparar vi genast 228 papperssidor varje vecka, och det finns fyra eller fem liknande digitaliseringar varje vecka. Vi spårar skolans energi-, vatten- och pappersanvändning så att både lärare och elever är medvetna om den. Det leder både till ekonomiska och miljömässiga besparingar.

James:
Vi använder Apples teknik som verktyg för alla våra lektioner. Det är ett pedagogiskt verktyg som lärarna i första hand använder, och som kan vara mycket mer effektivt än att använda en massa papper. Ett bra exempel på detta är ett projekt där studenterna fick representera hållbarhet i ett kollage. De använde en app för att skapa kollaget och vi fick några riktigt otroliga verk som idag sitter på väggen. Vi kunde ha köpt in tidningar och låtit eleverna riva ut bitar. Men det var effektivare och mycket bättre för miljön att representera hållbarhet på en iPad.

Berätta om skolans podd.

James:
Podden heter Radio Greenside och finns på Apple Podcasts. Det är vår officiella poddkanal där vi lägger ut olika serier. Det finns ett särskilt avsnitt som heter COP26 Special Report, som publicerades i november 2021. Hela skolan fick lära sig om COP26 och hur viktigt det är för världens ledare att samarbeta för att lösa klimatkrisen. Därför bjöd jag in några elever att få prova att hålla i det poddavsnittet. I april 2022 publicerades avsnittet Sustainability of Food and Fashion som hör samman med geografiundervisningen som Robin nämnde tidigare. I slutet av varje vecka under geografiserien fick alla från årskurs 1 till 6 skriva en reflektion i form av ett poddmanus. Jag valde ut några elever och hjälpte dem att redigera sina manus och öva. Vi spelade in det med vår utrustning och redigerade med hjälp av GarageBand på MacBook Air. Vi använde teknik för att skapa en podd, vilket är en utmärkt multimedierapport av vad de lärt sig. Att vår podd publiceras på Apple Podcasts ger eleverna en global plattform för sin kunskap och stärker deras självförtroende att dela sin kunskap och bild av världen.

De flesta av avsnitten på kanalen är skolans nyhetsbrev, Radio Newsletters, som vi publicerar varje månad. Vi har kortat ner PDF-filen och nu lägger eleverna själva ut ämnen i podden istället. På så sätt kan eleverna dela vad de lärt sig på lektionerna och använda kunskaperna för att förbättra Greenside. Det ger eleverna en känsla av ansvar och minskar även arbetsbördan för administratörerna.

Vilka effekter och svar har du sett som resultat av er podd och andra hållbarhetsinitiativ?

Robin:
Vi försöker visa eleverna att de kan påverka världen, även om det är på ett litet område som Greenside Primary School. Om de kan göra det här i liten skala får deras val en ännu större effekt när de ger sig ut i världen. En av mina favorithistorier som demonstrerar detta var en elev i årskurs 6 som kom in under serien Sustainability of Food and Fashion. Hon var ute och shoppade med sin mamma som var på väg att köpa kläder av syntetiskt material. Hon förklarade för mig att ”jag stoppade min mamma från att köpa något tills hon lyssnat på det senaste avsnittet av Radio Greenside som jag är med i, för hon hade uppenbarligen missat det avsnittet!”

James:
Det är ett jättebra exempel på hur vi vill att våra elever ska känna sig som mer än bara elever. De är världsmedborgare. I podden gör de sina röster hörda över hela världen, och det menar jag bokstavligen. Om du tittar på vår statistik finns våra lyssnare över hela världen. När eleverna får skriva för lyssnare utanför skolans väggar ger det dem nya färdigheter och en större plattform att dela med sig av sina åsikter om verkliga miljöproblem, som i vårt avsnitt om COP26. Teknik som iPad hjälper dem att undersöka olika saker i världen och podden hjälper dem att dela med sig av vad de lärt sig. Vårt mål var att eleverna skulle komma till oss och få be om att göra en egen podd, och det har de gjort. Några elever som gillar att läsa erbjöd sig att hålla i en ny serie, Greenside Bookworm Show.

Och föräldrarna älskar det. En stor fördel med Radio Newsletter är att ljudformatet är enklare att förstå för föräldrar som har engelska som andraspråk. För två dagar sedan träffade jag en förälder som arbetar här i personalrummet som berättade att personer i hennes gruppchatt för föräldrar verkligen tyckte om det senaste avsnittet av Radio Greenside och ville höra mer. Jag har deltagit i konferenser och delat detta arbete och nu är jag i samtal med skolor i norra London om hur de kan starta poddar på sina skolor.

Robin:
För vårt hållbarhetsarbete kring mat använder vi så mycket lokala livsmedel som vi kan köpa in och odlar grönsaker antingen till skolluncher eller till lunch som vi lagar för ett lokalt härbärge på fredagar. Allt annat använder vi som kompost i våra odlingar. Vi hjälper även vårt lokala område genom att baka bröd i vårt mikrobageri i köket med vete som odlats i vår trädgård eller med mjöl från en ekologisk leverantör som använder regenerativa lantbruksmetoder. Vi säljer vårt bröd på fredagar och bakar då en mängd surdegsbröd och kanelbullar i köket och säljer det till personer i området enligt en betala vad du kan-modell. Alla har rätt till mat av bra kvalitet, istället för det som säljs i matbutiken och har 17 ingredienser. Vårt bröd innehåller endast mjöl, vatten och jäst. Alla på Greenside har vid något tillfälle bakat bröd, även vår vaktmästare har tagit hand om surdegen.

James:
Om du går runt på skolan under rasten på fredagar kan du se elever som äter surdegslimpor rakt upp och ner! Jag tror att de verkligen uppskattar kvaliteten på maten.

Vilket råd skulle du ge en ledare som vill ta första steget mot att prioritera hållbarhet på sin skola?

Robin:
Gör det obligatoriskt. När du kartlägger värderingarna bör du fundera på vad du vill att eleverna ska lära sig. Vad är du passionerad kring? Gör det sedan till en del av allting och gör det obligatoriskt. Titta på ert område och sammanhang och se vad som kommer att fungera för er. Vi väljer att fokusera på mat, men din startpunkt måste vara något som är relevant för er och ert sammanhang, och du måste få stöd från din omgivning. Och det måste vara konsekvent. Om du vill göra något åt hållbarhet och du lägger till ett litet hållbarhetsprojekt varje vecka är det bra, men det kommer inte att hålla i längden. Vi försöker regelbundet att skapa en kultur där både lärare och elever är medvetna om frågor kring hållbara metoder. Vi ser till att dessa frågor ställs regelbundet, så att vi lär alla att alltid tänka på dessa miljöfrågor.

James:
När lärarna börjar se det på daglig basis blir det omöjligt att ignorera. Om en ny lärare, som inte vet hur man undervisar om hållbarhet, börjar imorgon överöses de med hur andra tänker på hållbarhet och hittar därigenom sätt att bli en del av det. Här är det en del av vardagen.

Robin:
Som James sa kommer du in och ser många olika sätt som andra vill hantera hållbarhet. Det skapar sakta en kedjereaktion inom skolan och bortom då alla hittar inspiration hos varandra.

Något som jag alltid påminner folk om är att Greenside redan är sju år in på den här resan. Så när människor ser att vi har en skolträdgård, elevpodd och en matproduktion utan spill i vårt kök med mikrobageri undrar de ”hur kan vi ta oss dit?” Var och en av dessa komponenter kom från individer som arbetade vidare med sina idéer tills vi nu, sju år senare, har alla dessa initiativ.

Startpunkten måste vara att hållbarhet är viktigt nog att vara obligatoriskt. Sedan kan du fundera på dina elever, ditt område, din plats och de tekniska resurser ni har eller kan implementera för att underlätta allting. Vi har valt att koppla hållbarhet till vårt engagemang för mat, vilket är perfekt då alla kan ta med sig lite av det hem. Vår största drivkraft på Greenside är att skapa ett omfattande undervisningsprogram kring upplevelsebaserat lärande, som drivs av teknik, mat, natur och hållbarhet. Alla dessa element hjälper eleverna att förstå att deras små, vardagliga handlingar är mycket viktiga. Även om du tycker att det bara är en småsak, gör du fortfarande skillnad.

Berätta lite om dig själv.

Jag heter Brad Bergsma och är Vice President of Information Technology på Northwest Kansas Technical College i Goodland i Kansas. Vi erbjuder 18 olika tekniska program, varav många är nära knutna till jordbruk, som är den största industrin i området. Vad som är unikt hos oss är att större delen av vår läroplan tas fram av våra industripartner inom, som har en kommitté för varje program. På så sätt får studenterna lära sig färdigheter de kan använda så snart de tar examen.

Vår framgång beror till stor del av våra små klasser och duktiga lärare, samt att alla studenter har tillgång till teknik som iPad och datorlabb med Mac-datorer. Vi har program för allt från dieseltekniker till molndatabehandling och precisionsodling.

Vårt precisionsodlingsprogram är mycket tekniktungt eftersom det handlar om att ständigt lära sig och införliva ny teknik, som GPS-kartläggning, jordanalysering och sensorer, för att utveckla effektiva jordbruksmetoder. Vi testar dessa tekniker på vårt eget jordbruk för att se vad som fungerar bäst för vårt klimat och våra grödor. Vi lär studenter att vara väl utrustade för den här typen av teknologiska framsteg så att de kan vara framgångsrika inom den ständigt föränderliga industrin. Redan innan de tar examen implementerar de tekniska lösningar i närområdet som är både mer ekonomiska för lantbruken och mer hållbara för regionen.

Berätta mer om precisionsodlingsprogrammet. Vilken koppling har hållbara värderingar till programmet och industrin i allmänhet?

I den här delen av världen är det torrt och blåsigt. Det finns ett växande behov av att hitta lösningar för att minska vattenanvändningen och användningen av ogräsmedel, bekämpningsmedel och gödningsmedel. Ny teknik under de senaste årtiondena har drivit resurseffektiva metoder och vi skapade vårt precisionsodlingsprogram eftersom våra industripartner reagerade på dessa snabba skiftningar inom industrin.

Hållbarhet börjar bokstavligt talat från marken och upp. Det börjar med jordhälsan vilket innebär att ta en mindre, pixelerad bild av hur ditt fält ser ut. Till exempel har vi nu möjlighet att plantera från 0 till 100 000 frön med en precision på under 1 centimeter. Tidigare kunde man bara se ett stort fält av brun jord, men med jordanalysering kan man nu se att fältet kan ha sex olika jordtyper. Därifrån kan man analysera jordhälsan och näringsvärdet i mindre delar och ta faktabaserade beslut. Tekniken har utvecklats så mycket att traktorer för 20 år sedan var mer som glorifierade cyklar. Nu ser de ut som en flygplanscockpit inuti och vi behöver kunniga personer för att köra dem. Med vårt program vill vi studenter ska ställa sig frågan om vad de kan göra för att göra jorden hälsosam nog att producera och fortsätta att producera.

I slutändan tänker våra producenter på hur de kan hantera sina jordbruk så att jord- och vattenresurserna i regionen mår bra i många generationer. Det är svårt att hitta jordbrukare som inte har planer på att barn och barnbarn ska komma tillbaka och driva gården. Målet är att dessa verksamheter och marken ska må bra, så att dessa barn och barnbarn ska kunna komma tillbaka.

Kan du berätta mer om hur tekniken har format industrin och hur programmet integrerar teknik i undervisningen?

Ett av mina favoritverktyg under lektionerna är ett programmeringsbart inomhusväxtlabb, som är 6 meter långt och 3 meter brett. Kodning är ett stort initiativ för alla just nu, och att lära ut logiken för detta växtlabb är inte svårt. Koden använder block av lätt programmering för att utföra kommandon. Du kan utföra småskaliga experiment i odlingen och testa saker som jordens fuktighetsnivå och ljuskänslighet. Vi utför experiment på jorden och ställer frågor som ”vilken typ av växt mår bäst i den här jorden?” och ”vad händer om vi tar bort ogräs i den här delen med inte i den där?” Växtlabbet är anslutet till en iMac och jordskannern vi har är kopplad till en iPad som testar olika aspekter i jorden, som pH-värde och kväveinnehåll.

Vi har även vårt eget jordbruk som är runt 100 hektar stort, där vi testar ny teknik och tekniker, och drastiskt har kunnat minska vår vattenanvändning. Vi har till exempel testat vattensonder som kan anslutas till iPad och som mäter jordens fuktighet och rotaktivitet för att minska bevattningen. Tidigare satte man på vattnet när det översta lagret av jorden torkar ut. Men resultaten från vattensonden på iPad visar att växten utvecklas 60 cm ner i jorden och att vattenprofilen är relativt full. Så även om jorden ser torr ut längst upp finns det inget behov att vattna plantan. Alla känner till vattenproblemet i vårt torra klimat och om vattnet försvinner kan vi inte längre bo här. Så med våra odlingar kan vi visa samhället hur vi implementerar teknik och ge dem möjlighet att prova tekniken som vi har testat.

Den lokala myndighet som tar hand om grundvattnet har varit till stor hjälp och ser våra framsteg. Vattenanvändningen fortsätter att vara ett problem i delstaten och myndigheterna väljer att använda vårt område som modell för vad andra områden kan och bör göra. Våra studenter hjälper lokala bönder att installera fuktsonder och att läsa av data med en iPad eller iPhone. Jordbruken vi har arbetat med det senaste året sträckte sig över fyra kommuner och runt 13 000 kvadratkilometer. Mellan dem har vi sett en minskad vattenförbrukning på 20 %. Vi började med 25 producenter, och under det kommande året vill vi fördubbla vår inverkan. Det kommer ny lagstiftning i vår som jag tror kommer driva andra delar av vår delstat till att implementera liknande metoder som vi förespråkar.

Hur möter du och dina studenter jordbrukare som är tveksamma till att implementera den här nya tekniken, om den kan hjälpa oss att bli mer hållbara och effektiva?

I dagens jordbruk är iPad och iPhone en del av vardagen. Istället för att köra flera mil varje morgon för att kontrollera att alla sprinklers fungerar kan du titta på din telefon. Industrin använder iPad-enheter alltmer eftersom de är lättanvända, bärbara och hållbara. Under planeringen och skörden har de flesta jordbrukare skördedata, gödselapplicering och andra uppgifter som visas på två eller tre iPad-enheter inuti deras traktor. Här finns inga huvudkontor. De flesta jordbrukare här kommer säga att deras kontor är i framsätet på en pickup.

Det är dock inte alla som litar på ny teknik. Om det inte fungerar första gången är det många traditionella jordbrukare som ger upp. Precis som för oss alla kan rädslan för nya saker göra det svårt, men om vi kan ta oss förbi den rädslan har vi större chans att göra skillnad. Därför möter vi dessa jordbrukare där de befinner sig. Vi vill att våra studenter ska ha stor erfarenhet kring att samla in data och identifiera behov, samt kartlägga och övervaka vad som sker i jorden. Ett berg av data gör nämligen ingen nytta om du inte gör någonting med den.

Vi har fått ett bidrag från Department of Agriculture för att utöka våra helgseminarier kring ny teknik och nya tekniker i området och på mässor, och vi har numera en samordnare för utåtriktad verksamhet. Det här arbetet är inte bara till fördel för jordbrukarna, utan även för studenterna.

Precisionsodlingsprogrammet är branschspecifikt, men det finns lärdomar som utbildningsledare kan ta med sig om hur implementering av teknik kan leda till framgång för studenterna. Vilken inverkan vill du att dina studenter ska ha i branschen?

Först och främst vill vi att studenterna ska komma med ledande uppfinningar inom industrin och ligga i framkant eftersom de förstår tekniken. Under tiden de studerar på Kansas Tech hjälper vi våra studenter genom att förse dem med den senaste tekniken att arbeta med. Vi har en stor, varierad grupp studenter från både lantliga områden och städer. Vårt mål är att visa dem vad de kan göra med rätt teknik, med vetskapen att de redan är duktiga på teknik. Vi hoppas kunna plantera ett frö och se det växa. Under programmets första år ger vi studenterna en milsvid och centimeterdjup översikt över vilken teknik och vilka insikter som finns tillgängliga. Under det andra året, eftersom vi har möjlighet att tillämpa allt de lärt sig i vårt eget jordbruk, låter vi dem styra själva. De får använda de verktyg vi har för att fatta egna beslut och leda sin egen inlärning.

För att lyckas med detta var vi även tvungna att få personalen på vår sida. Under åren har integreringen av teknik blivit en naturlig del av alla våra program. Vi har valt att låta vår fakultet arbeta i sin egen takt. Vi har balanserat på linjen mellan att vägleda dem och uppmuntra dem med resurser från Apple Teacher, utan att låta dem hoppa i vattnet utan flytväst.

Jordbrukare är de som tar hand om vår mark. Det ligger i deras intresse att marken ska må så bra som möjligt, eftersom deras levebröd är beroende av den. Även om du pratar med den äldsta och grinigaste jordbrukaren är deras gård som deras barn. Något som ofta förbises när man pratar om jordbruk är att många inte förstår var deras mat kommer från eller vilka volymer som måste produceras för att mata jordens befolkning. Oavsett om det är från ett ekonomiskt perspektiv eller för hållbarhet verkar de flesta jordbrukare känna ett ansvar för att mata världen. Våra studenter och vårt universitet försöker se hur vi kan hjälpa industrin att bli bättre och förbli hållbar i 100 år till.